I Found Victoria

 Mars-april-maj är alltid mina mest stressiga månader på hela året och så även detta år. Bloggen har tyvärr inte kunnat prioriteras, pga. brist på ork och inspiration när det funnits tid. Så, här är ett litet levnadstecken. Jag är mitt uppe i delkurs tre och i huvudet snurrar PM och tentor med alldeles för lite mellanrum och hundvalpar. (googlar alltid hundvalpar när jag blir stressad, mitt bästa pluggtips).

Men, nu till roligare saker. Idag tänkte jag presentera två bra saker som nyligen kom in i mitt liv (igen). Nämligen denna Olympus Mju Zoom och en guldring.

 

Min mormor gick bort i cancer för fyra år sedan och det var något av det jobbigaste jag varit med om i hela mitt liv. Min morfar gick bort plötsligt tre månader tidigare och fastän de varit skilda i många många år, var det som att morfar och mormor hängde ihop och tog hand om varandra ändå. Har hört att det är vanligt att gamla par som inte varit par på lång tid går bort samtidigt. Fint på nåt sätt ändå tycker jag.

 

När vi skulle städa och rensa huset innan visningen för någon månad sen hittade vi en kartong som stått i extrarummet. Där i fanns det foton, papper och andra tillhörigheter som mamma fått efter mormors begravning. Bland annat hittade vi denna analoga kamera som det satt en rulle film i! Så spännande att framkalla den och få se bilderna. Mamma och jag bläddrade igenom de och försökte klura ut hur länge rullen suttit i kameran. Vi hittade bilder från 2002 ungefär och det var så fint att få se bilder på mormor innan hon blev sjuk och suddiga bilder på oss barnbarn och barnbarnsbarn. Som ett hemligt meddelande eller en tidskapsel. 

 

Jag fick med en ny rulle film när jag framkallade den gamla, så jag har fotat en del analogt sen dess. Jag har velat ha en analog kamera och i somras letade jag på tradera och blocket men alla kostade skjortan eller hade inte medföljande objektiv. Därför var det extra fint att hitta mormors kamera, som att det var meningen att jag skulle ha just den och ingen annan. Jag har fem bilder kvar att fota och sen får ni se resultatet. Fingeravtrycken på linsen går inte att få bort och blixten hänger sig ibland, men det gör ju inget.

Längs hela botten av kartongen låg det diverse smycken. Ringer, halsband, klockor och armband i massor. Mormor älskade smycken och att göra sig fin, sätta upp håret och sminka sig. Hon luktade alltid mormor, cigarettrök och hårspray. Jag fastnade för den här guldringen direkt när jag såg den. Den är tunn och har genomskinligblå sten och jag har haft på mig den varje dag sen jag hittade den.

Den passar perfekt, både stil- och storleksmässigt. Det känns som att det var meningen att jag skulle ha den.

 

Tack mormor. För kameran, ringen och för allt annat.