Den där känslan.
Nu har jag varit hemma i Sverige i mindre än två dygn. Har hållt mig undan från internet och inte startat telefonen pga. har ändå inget svenskt telefonnummer. Helt plötsligt sitter jag och dricker te ur en Starbucks-mugg och tycker att de svenska muggarna är för små, ramlar ur sängen pga. smalare än den i USA och tvekar två sekunder för att inte säga "Thank You" istället för "Tack". Hela min garderob ligger i ouppackad i en blå Ikea-påse och jag har ingen plats för mina nya böcker i bokhyllan, så de får ligga på sängbordet så länge. Hur mycket jag än försöker kan jag inte skaka av mig känslan när jag grät på planet hem.
Samtidigt känns det bra. Skönt att vara hemma hos det som är tryggt. Spännande med det som är nytt. Men ändå, den där känslan.
God jul föresten.