Arlington Cemetery.

arlington cemetery 1
Här kommer ett gäng bilder från Arlington Cemetery. Under mina sista dagar i DC åkte jag, mamma och farmor dit och det var svinkallt men så vackert. Fick en sån saknad-attack när jag redigerade de här bilderna. 
 
arlington cemetery 2
Vi började med att gå runt i muséet för att titta på bilder och läsa på lite. Där inne var det juldekorerat.
 
arlington cemetery 3
arlington cemetery 4
Eftersom det blåste så himla kallt gick vi direkt mot JFKs grav. 
 
arlington cemetery 5
Den låg på andra sidan kyrkogården och på vägen dit gick vi förbi rader och rader av vita gravstenar.
 
arlington cemetery 6 
arlington cemetery 7
Så längt vi kunde se var marken täckt av gravstenar. Längst bort såg det nästan ut som snö, pga så mycket vitt. Helt sjukt. Läste att det finns över 400 000 gravar på Arlington Cemetery och även fast jag varit där kan jag inte tänka mig ett sånt stor nummer.
 
arlington cemetery 8
Samtidigt som det var sorgligt, så var det även så himla vackert.
 
arlington cemetery 9
Rätt så mäktigt.
 
arlington cemetery 10
Utsikt över DC.
 
arlington cemetery 11 
arlington cemetery 12
The Eternal Flame.
 
arlington cemetery 13
Tänk er: i augusti föder Jacqueline Kennedy tvillingar, den ena död vid födseln och den andra dör två dagar senare. En månad senare blir hennes man ihjälskjuten. Alltså, så sorgligt.
  
arlington cemetery 16
arlington cemetery 17
arlington cemetery 18
När vi kikat runt och tagit turistbilder och frös för mycket började vi gå tillbaka. Vi tog vägen förbi the Tomb of the Unknown Soldier och prickade in vaktavbytet av en slump. Har ni vägarna förbi så rekomenderar jag verkligen Arlington Cemetery.
Livet, Washington, DC | | 3 kommentarer |

Den där känslan.

Nu har jag varit hemma i Sverige i mindre än två dygn. Har hållt mig undan från internet och inte startat telefonen pga. har ändå inget svenskt telefonnummer. Helt plötsligt sitter jag och dricker te ur en Starbucks-mugg och tycker att de svenska muggarna är för små, ramlar ur sängen pga. smalare än den i USA och tvekar två sekunder för att inte säga "Thank You" istället för "Tack". Hela min garderob ligger i ouppackad i en blå Ikea-påse och jag har ingen plats för mina nya böcker i bokhyllan, så de får ligga på sängbordet så länge. Hur mycket jag än försöker kan jag inte skaka av mig känslan när jag grät på planet hem.
 
Samtidigt känns det bra. Skönt att vara hemma hos det som är tryggt. Spännande med det som är nytt. Men ändå, den där känslan.
 
God jul föresten.
Washington, DC | | Kommentera |

Jul i november.

söndag
söndag
söndag
Marie och jag pyntade julgranen i vårat sovrum imorse. Den andra november. Hon klev upp ur sängen, hämtade den lilla granen vi fick i januari av de som bodde här förra terminen, och sa "nu vill jag ha jul".  Så vi hängde upp kulorna på de spretiga plastgrenarna, lyssnade på julmusik och tände så många ljus vi fick plats med på nattduksborden. Så mysigt - förstår inte varför en inte gör det varje år, egentligen. Nu får julen gärna komma. Kanske har vi bott lite för länge i USA, Halloween har ju knappt passerat och vi är redan igång med nästa firande.
 
Idag har jag tvättat hela dagen. Bokstavligen. Tror inte jag har tvättat på minst tre veckor, men imorse insåg jag att jag inte hade några strumpor kvar så nu var det väl dags. Har sprungit fram och tillbaka mellan tvättmaskinen och datorn, har nämligen kommit på en idé. Kanske en bokidé. Kanske blir det inget alls, men det vore ju kul om det blev något. Därför tänker jag nu spendera kvällen med att göra skrivuppgifter från min Creative Writing class, försöka få ner idén på papper, lyssna på Kent och äta sea salt caramel choklad. Bra sätt att spendera en söndag i ett blåsigt Arlington.
 
Åh, ni anar inte hur ont det gör i mig att skriva november istället för November. Re-writingen på praktiken har satt sina spår även i min svenska. Har blivit så himla dålig på mitt eget språk. Sjuk grej egentligen.
Livet, Washington, DC | | En kommentar |
Upp